Alla inlägg den 23 maj 2009

Av Marit Blomqvist - 23 maj 2009 14:02

 Sådden i vår vårkruka och sådden i Guds natur. 

Nu på våren är växtligheten som finast i naturen. Allt är fräscht och nytt att se på. Våra ögon far från diken till diken om man kan se en glimt av tussilagon för då vet man att våren är här. Naturen byter uniform från den vita kalla luften till den grönskade och varma.

Många har redan förberett våren med att så inomhus i små krukor även jag men jag vet inte om det är den vanliga sådden som man brukar göra för jag har faktiskt sått lupiner i många regnbågens färger.


Faktum är att många ser lupiner som ogräs på grund av att man ser dem överallt vildvuxet tillstånd. Jag tycker mig se att alla andra har lupiner i sin närhet men inte jag.

Jag vet att några ler på munnen när jag säger att jag sått lupiner.

 De finns ju över allt säger många.

Ja, det kanske de finns men inte i min trädgård, brukar jag tänka så nu har jag sått blommor som jag tycker är fina.


Så just nu ser jag små lupiner som tittar upp ur min sådda kruka men jag kan inte se vilken färg det blir på lupinen men så småningom kommer det att bli någon vacker färg som stjäl mina ögon för sin skönhet.

 Idag vill jag tala lite om Guds skaparhand som ligger bakom allt detta vackra, varje vår i naturen, och jag vill ge honom äran för allt det fina som han har gett oss att se på.

Jag minns några veckor sedan då min man och jag var på väg hem någonstans ifrån och jag tittade på landskapet runt om ifrån bilen.

Det var bara en ljus brun färg så långt ögat kunde se med andra ord såg det tråkigt och trist ut.

Men jag visste att snart det kommer att ändra sig snart då naturen är i full blom. Det dröjde inte mer än några dagar då jag såg blommor i full blom i ett av diken nära hemmet.


Gud har smak för skönhet är det vi kan se på allt skapat.

Han har smak för färger som han placerat överallt för att vi ska kunna njuta av det sköna och vackra.

Han har skapat sjöar, vattendrag och satt dem på sin plats


Människan glömmer ibland eller kanske har glömt helt, den starka skaparhand som ligger bakom allt detta och ger sin tillbedjan till naturen, att man glömmer prisa och tacka Gud för det vackra som våra ögon kan vila på.

Vi får inte tro att våra krukor inomhus blir blommor från frö eller ute i det fria om inte Gud har gett växten till allt .

 Ett frö kan inte växa upp av sig självt, om inte någon ger växten, utan det måste ligga något annat bakom det fenomenet.

 Gud ger oss svaret  på 1 Mos 1: 11-12 Gud sade: ” Jorden skall frambringa grönska och fröbärande örter. Fruktträd, efter sina slag bär frukt med frö i sig, skall växa upp på jorden.” Och det skedde så.


V12 Jorden frambringade grönska, fröbärande örter efter sina slag och träd som efter sina slag bär frukt med frö i sig. Och Gud såg att det var gott 

Allt blev till efter Guds tilltal, allt började växa det Gud sa och befallde

Om vi tänker tanken att Gud stoppade all fröbildning och växtlighet en liten tid. Ett frö skulle fortfarande vara ett frö.

Ett frö kan inte gro av sig självt om inte Gud ger växten.

Björkträden på våren skulle inte slå ut, tussilagon, snödroppar, tulpaner och pingstliljor vara ett minne blott , gräsmattan slutade växa och torka ut, maskrosorna slutade att föröka sig vilket många skulle vara glada åt men det tror jag inte i detta fall.

Vi skulle alla hamna med skägget i brevlådan med andra ord vi skulle inte kunna förändra situationen på något sätt i vår egen kraft.


Jag tror att vi många tar allt för givet att vi har det, vi alltid har haft.

 Undrar om någon tänker att allt det vi har, vi äger det inte, utan vi har fått det som en gåva från Gud och det innebär att vi ska förvalta det väl.

Och vilket innebär också att vi delar med oss det vi har.

Vi kan inte säga till någon att klä dig varmt och ät dig mätt om inte den människan hade kläder att ta på sig eller hade någon mat på bordet.


Många människor är som lupiner och maskrosor, ingen uppskattar deras närhet.

De går i trasiga kläder, smutsiga, luktar illa och är hungriga, dessa människor är även Guds avbilder.

Det vi gör för vår medmänniska det gör vi för Gud. 

Vi är beroende av Gud i alla situationer i vårt liv.

Det finns inte en stund då vi kan vara utan honom, för det är han som är vårt hopp och det hoppet kan vi berätta för andra.

Det finns ingen människa som är bättre eller sämre utan vi är lika inför Gud, rik som fattig, jude eller grek.

Alla tillhör vi Gud och är hans även de som inte är frälsta än.


Du som ber för dina barn och barnbarn, släkt och vänner, ha tåla mod för det kan ta tid för fröet att börja gro och växa, och då när det är moget så är det kanske någon annan som skördar in det till Guds rike, än den som sådde.


Gud har sagt att sänder han sitt ord till någon så vänder det inte tillbaka fåfängt utan ha verkat det till det han hade sänt ut det till.


Vi är Guds redskap, hans händer och fötter. Vi är fröbärare av hans ord som vi kan så ut.

Han vill använda oss och han gör det om vi är villiga att bli använda av honom till ett gott verk.

Ingen människa på jord får ta äran till sig själv utan det är Gud som all äran skall ha.

Så glöm inte att tacka Gud för allt ,med uppriktiga hjärtan och visa vår tacksamhet till honom för det vi har fått av honom och det innebär allt. Amen 

ANNONS

Presentation

Omröstning

Har du blivit tröstad eller fått nytt mod då du besökt min blogg?
 Ja
 Nej
 Har inte tänkt på det

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22 23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Mirre sida som vittnar om Jesus med Blogkeen
Följ Mirre sida som vittnar om Jesus med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se